tisdag 1 februari 2011

In growth we trust

Den amerikanska författaren och ateisten Barabara Ehrenreich har i sin kritik av det positiva tänkandet som präglar mycket av mentaliteten i USA upptäckt något intressant ”Om man går in i en stor kyrka i USA idag är det inte mycket tal om Jesus och hans lidande på korset. Istället säger pastorn till församlingen: Gud vill att du ska ha ett större hus! Där någonstans triggades den ekonomiska krisen igång. För bankerna visade sig plötsligt villiga att låna ut pengar till folk som inte hade några pengar.”1

Barbara fångar något väldigt intressant i denna analys av det positiva tänkandet och finanskrisen i USA. Istället för att söka sin trygghet i Gud har man både i USA och här i Sverige sökt sin trygghet i framtida prishöjningar och framtida tillväxt. Vi har har förutsatt och tagit för givet att vårt hus ska var mer värt imorgon än vad det är idag, att vår lön ska vara högre imorgon än idag och att utrymmet för politiska reformer ska vara högre imorgon än idag. Detta synsätt har minst tre problem, det förutsätter en människosyn enligt Homo Economicus istället för en biblisk människosyn, det förutsätter att ekonomisk tillväxt är evig och det har gjort ekonomin till en avgud.

När amerikanska politiker håller sina tal avslutar de alltid med frasen ”God bless America” och på den amerikanska dollar sedelen finns frasen ”In God we trust” man kan visserligen se dessa som slitna klyschor och mer som ett uttryck för en amerikansk kultur, som Barbara Ehrenrecih har genomskådat, än uttryck för en genuin gudstro. I svenska regeringsförklaringar oavsett om de kommer från höger eller vänster framhålls alltid tillväxtens välsignelse, den ska ge oss jobb, välstånd och till och med en bättre miljö. Vår nuvarande regering har dessutom samlat alla tillväxtfrågor i ett nytt tillväxtverk som ska se till att hela Sverige växer ekonomiskt. Vad är då tillväxt? Tillväxtverket definierar det på följande sätt: ”Med ekonomisk tillväxt avses vanligen att värdet av den totala produktionen av varor och tjänster (bruttonationalprodukten, BNP) i samhället ökar.”2

Detta mått att mäta ett lands ekonomiska utveckling har givetvis sina för- och nackdelar, fördelen är att det är ett mått som är lätt att jämföra. Den stora nackdelen är att det inte säger någonting om vad det är för varor och tjänster som producerats, hur de producerats eller vad det för för konsekvenser för människor och miljö. Det saknas med andra ord en kvalitativ och moralisk aspekt på detta mått. Ända sedan 1970-talet har det dessutom ifrågasätts om det överhuvudtaget är möjligt med en evig tillväxt på en begränsad planet, 1972 kom boken Tillväxtens gränser av Dennis Meadow som är något av en klassiker på området.

En av förgrundsgestalterna inom den ekologiska ekonomin som ifrågasätter vår tro på ständig ekonomisk tillväxt är ekonomen Herman E Daly som menar att dagens syn på ekonomi har lett till en rad olika problem, framförallt på miljöområdet men även den människosyn som Homo Economicus innebär. Daly vill införa ett nytt sätt att mäta ekonomin där bla miljöförstöring och uttag av miljöresurser ska ses som minusposter. Enligt detta sätt att se på ekonomi ligger vi idag på ungefär samma nivå som vi gjorde på 1950-talet medan vi med det konventionella BNP-måttet har blivit ungefär fyra gånger så rika. Daly menar vidare att ett problem med den konventionella ekonomin är att den har gjort oss till individualister enligt läran om Homo Economicus och att vi måste hitta tillbaka till en ekonomi där vi är personer som ingår i en gemenskap. Det som är intressant med Dalys perspektiv på ekonomin är att även om han utgår från ett ekologiskt synsätt så menar han tillsammans med teologen John Cobb att en teocentrisk syn på världen även stödjer den ekologiska då det är en kontroll mot avguderi, ett teocentriskt synsätt på världen och ekonomin gör att alla och allt har ett värde, både sparven och människan. En tredje punkt är att en tro skapar ett engagemang och en riktning för detta engagemang och till sist menar Daly och Cobb att en tro på en evig Gud även innebär att framtida generationers intressen måste respekteras.3

Men man bör man gå ännu längre bakåt i den ekonomiska vetenskapen för att hitta kärnan till varför denna tro på evig tillväxt är problematisk även ur ett kristet teologiskt perspektiv. Under medeltiden var ekonomi inget eget ämne utan det sorterades in under etiken och var därmed öppen för olika normativa påståenden när det gällde att förse mänskligheten med välstånd. T.ex. skrev Thomas av Aquino ett arbetet om den den rätta lönen för arbete, ”det goda priset” och var starkt skeptisk till att ta ut ränta.

Även i kapitalismens början när det akademiska studiet av ämnet främst skulle främja nationernas välstånd, som också var titeln på Adam Smiths klassiska verk, var det i just social etik som Smith var professor. Men i hans arbete hittar man även ett annat förhållningssätt till ekonomin, starkt influerad av naturvetenskaperna sökte man efter ett högt mått av objektivitet och mätbarhet. Även om en sådan strävan är förståelig med tanke på de fantastiska framsteg som skedde inom naturvetenskapen så blev Adam Smith den första ekonomen som på allvar försökte förstå den ekonomiska verkligheten mekaniskt. David Hume blev väldigt imponerad av Smiths upptäckt av det mänskliga samhället som en maskin, en maskin som styrdes av autonoma individer som dess beståndsdelar och med marknadsmekanismer som dess kärna. Nu behövde man inte längre ta hänsyn till subjektiva värderingar utan kunde bygga en vetenskap baserad på konkreta lagar om utbud och efterfrågan och säkra observationsföremål, varors pris. Visserligen brottas den ekonomiska vetenskapen av ett problem i jämförelse med naturvetenskapen, en sten faller alltid enligt gravitationslagen men ibland köper inte folk mer varor hur lågt priset än blir. Det innebär att värderingar fortfarande styr vårt beteende och därmed kan inte vårt ekonomiska beteende vara helt och hållet fritt från metafysiska och religiösa föreställningar. Därmed har den ekonomiska vetenskapen gjort ett medvetet och inte helt värderingsfritt val att fortsätta på den positivistiskt inslagna banan. John Stuart Mill blev mannen som räddade den ekonomiska vetenskapen genom att 1844 introducera Homo Economicus en människa som alltid strävar efter den högsta vinsten, de lägsta priserna och den maximala nyttan. Han är säker och förutsägbar och därmed också konsekvenserna av hans handlande.

Man borde inse ganska snart att den bibliska människosynen inte är helt kompatibel med Homo Economicus, men av någon anledning har det inte varit särskilt högljuda protester från teologiskt håll när det gäller den ekonomiska vetenskapens människosyn. Det mest grundläggande vi är som människor är Guds avbilder sen är vi fallna sådana som tenderar att synda och som syndare borde vi tygla och begränsa våra dåliga sidor och handlingar som är skadliga för oss eller för våra medmänniskor men om vi accepterar att vi är Homo Economicus rättfärdigar vi också ett syndfullt beteende eftersom det frångår en rad bibliska, ekonomiska principer.

Synden föds genom frestelser och den ursprungliga synden kom in i mänskligheten genom ormens frestelse och sådde ett tvivel på att Gud vill vårt bästa. Även historien om Babels torn visar på hur vi människor frestas och vill göra oss oberoende av Gud. Om nu frestelser är det första steget mot synd är det farligt att för oss som fallna människor att ta så lätt på ekonomin som vi gör. För det är väl få saker som frestar oss så mycket som våra pengar och materiella tillgångar. De som vill bli rika råkar ut för frestelser varnar Paulus för (1 Tim 6:9) även Jesus bror var tydligt medveten om vad frestelser kan göra med oss. ”Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död.” Jak 1:13-15

När det gäller andra områden som vi människor tenderar att synda på har vi skapat ramar för att kunna hantera det, äktenskapet får väl ses som ett sätt att försöka begränsa vår sexualitet till en partner. Men när det kommer till pengar har vi tappat bort den ram som lagarna i Gamla Testamentet försöker ge oss på detta område.

Enligt den holländske ekonomen Bob Goudzwaard ger Gamla Testamentet hos inte bara några tydliga ställningstaganden från profeterna om att vi ska ta hand om de fattigas nöd, rättvis lön för utfört arbete och hur pengar ska användas, utan jämte allt det så innehåller Torah grunderna till ett socioekonomiskt system. Ett system som försöker att realisera en rad olika syften samtidigt. T.ex.
Ett fortgående omtanke om landet och dess invånare. Genom exempelvis sabbatsåret.
Ett strukturellt skydd mot de bestående ekonomiska klyftor genom jubelåret.
Omöjliggörande av orimliga former av tillväxt av produktion och välstånd, både genom olika fördelningsprinciper men också genom att låta sabbaten vara startpunkten för det ekonomiska livet och genom att shalom perspektivet ledde till en förnöjsamhet och mättnad.
Goudzwaard frågar sig även om vi som kristna lever i det nya förbundet borde inte dessa praktikers syften och principer få konsekvenser för vårt ekonomiska handlande idag?4

Tar man denna bakgrund på allvar när det gäller synen på pengar blir det svårt att få ihop med dagens tro att tillväxt är ett slags universalmedel för att lösa vår problem. Bibeln verkar ha en mer måttfull syn på vad pengar och materiellt tillstånd ska ge oss. När man kommer till Nya Testamentet verkar både evangelierna och breven varna så pass mycket för pengarnas makt över oss att det är märkligt att vi har hamnat där vi nu är.

Nya Testamentet förespråkar inte något asketiskt liv men det höjer flera gånger ett varningens finger för pengars inflytande i våra liv, särskilt när det gäller att bygga vår absoluta förtröstan och trygghet på pengar och materiellt välstånd. Hos Jesus kommer det till sin spets när han påpekar att vi inte kan tjäna både Gud och Mammon och i sin utläggning av denna klassiska mening förklarar han att vi inte ska göra oss bekymmer kring det materiella. Hos Lukas har texten än mer tyngd då han tom kallar Mammon för orättfärdig och ohederlig. (Matt 6:24, Luk 16:9-13). Jesus exemplifierar även detta tänkesätt med en liknelse i Lukas 12:16 om en man som måste bygga större lador för att få plats med sina allt större skördar. Jesus fördömer denna syn på ekonomi och menar istället att den som är rik ska ge av sitt överskott till de som är fattiga (Luk 12:.33).

Även i de ny testamentliga breven är detta tydligt, exempelvis i Hebreerbrevet 13:5 ”Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig.” eller 1 Tim. 6:10-11 Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.”

Grunden för vårt ekonomiska tänkande ligger i en obiblisk syn på människan, vi är syndare med en egoistisk agenda men vi är också upprättade och förlåtna i Kristus och styrs inte längre av våra egoistiska begär och därmed faller teorin om Homo Economicus. Teorin om att ständig ökad tillväxt leder till ökad lycka bryter också mot den bibliska synen som menar att vi ska vara nöjda med det vi har och endast sträva efter en måttfull materiell standard, dessutom är det tveksamt om teorin överhuvudtaget är möjlig på en begränsad fysisk planet. Den bygger också på att vi sätter vår tillit på en ständigt ökande ekonomi, frågan är då vart vår tillit till Gud kommer in i ett sådant samhälle? Detta ställer givetvis viktiga frågor som om det är rätt att stävja den ekonomiska krisen med gigantiska stimulanspaket för att lugna marknaden eller om vi ska söka andra vägar får vår gemensamma ekonomiska framtid?

Mattias Berggren

2 kommentarer:

  1. Mycket bra text!

    Dagens moderna frikyrka är en reklambyrå som strävar efter att produktplacera Gud som ett slags varumärke i världen. Han säljs in som den eviga medelklassdrömmen.

    Nina Björk skriver i DN 2007 om den svenska drömmar som är en billig kopa av den amerikanska:
    "Jag säger: Det är skitdrömmar. Bara skitdrömmar. Världen brinner! Och vi ska drömma om nya köksbord. http://www.dn.se/kultur-noje/nina-bjork-070325

    Att reklambudskapen oftast är falska, visste dåvarande DN-journalisten Sven Lindkvist redan 1957, då han gav ut boken "Reklamen Är Livsfarlig: En Stridsskrift".

    Det är en banbrytande kritik av varuhysterins Sverige. Sven Lindkvist ville diskutera vad reklam och konsumtionshysteri gör med människan. Nu finns den som nyutgåva i pocket, mer brännade aktuell i dag än på det hoppfulla 50-talet.
    http://www.bokus.com/bok/9789188420831/reklamen-ar-livsfarlig-en-stridsskrift/

    SvaraRadera
  2. Bra genomgång baserad på fakta!

    Den kristna medelklassen är förblindad av sin egen självbild. Barabara Ehrenreich visar att den moderna frikyrka har blivit en reklambyrå där man strävar efter att produktplacera Gud som ett slags varumärke i världen. Han säljs in som den eviga medelklassdrömmen, en ren fantasipodukt.

    Nina Björk skriver i DN 2007 om den svenska drömmar som är en billig kopa av den amerikanska:
    "Jag säger: Det är skitdrömmar. Bara skitdrömmar. Världen brinner! Och vi ska drömma om nya köksbord. http://www.dn.se/kultur-noje/nina-bjork-070325

    Att reklambudskapen oftast är falska, visste dåvarande DN-journalisten Sven Lindkvist redan 1957, då han gav ut boken "Reklamen Är Livsfarlig: En Stridsskrift".

    Det är en banbrytande kritik av varuhysterins Sverige. Sven Lindkvist ville diskutera vad reklam och konsumtionshysteri gör med människan. Nu finns den som nyutgåva i pocket, mer brännade aktuell i dag än på det hoppfulla 50-talet.
    http://www.bokus.com/bok/9789188420831/reklamen-ar-livsfarlig-en-stridsskrift/

    SvaraRadera

Du får gärna kommentera, men du får inte vara anonym. Jag anser att anonymiteten på nätet är ett otyg som får folk att vräka ur sig saker de inte kan stå för. Så skriv för- och efternamn om du vill kommentera.

Blogg listad på Bloggtoppen.se Musik