fredag 17 april 2015

Sätt att fördjupa och problematisera diskussionen kring homosexualitet och den kristna tron

1.       Kyrkans homofobiska historia.
Oavsett var vi står i frågan om homosexuella relationer och äktenskap borde vi kunna enas i att ödmjukt be om förlåtelse för de övergrepp som skett i kyrkans namn, med kyrkans medgivande eller med kyrkans tysta samtycke. Både i och utanför kyrkan har homofobin ofta varit genomgående och långtgående. Det var inte så långe sedan som homosexualitet ansågs vara en mentalsjukdom och fortfarande begås hemska övergrepp mot homosexuella. I länder som Uganda sker detta med en större del av kyrkan på hejarklacksläktaren och som pådrivande. När dessa strömningar råder eller har rått blir det väldigt lätt att använda Bibeln för att rättfärdiga ett sådant beteende. Men Bibeln kan aldrig någonsin på något sätt användas för att förtrycka, förfölja eller t.o.m. döda människor. Hur ber och arbetar vi för försoning och förlåtelse i dessa frågor i våra kyrkor och sammahang?

2.       Biologiska fakta.
Det går inte att med säkerhet fastställa någon exakt gräns om människors homosexualitet är biologiskt eller socialt skapat. Men vad som går att fastslå är att alla faktiskt inte är män eller kvinnor utan att 5-10 barn föds varje år i Sverige med oklar könstillhörighet och 1/5000 barn med någon form av genital anomali.[1] Vi måste inse att kön och sexualitet inte är så självklara saker som vi kanske historiskt har tänkt oss. Så utifrån detta rent biologiska faktum kan vi ta nästa steg och konstatera att mellan 2-4% enligt senare amerikanska undersökningar identifierar sig som HBT-personer[2]. Vi måste då komma ihåg att för en homosexuell går den sexuella identiteten precis lika djupt som för oss heterosexuella. De råkar bara vara en minoritet. Sen precis som när det gäller det biologiska könet finns de som har en oklar könsidentitet.

3.       Svårigheten med översättningen ”homosexualitet”
Begreppet som översätts med svenskans homosexualitet i Svenska Folkbibeln har i Bibel 2000 översätts med ”män som ligger med män” och dessa översättningar är inte helt oproblematiska. Ordet ”arsenokoitai” som används av Paulus är ovanligt och svåröversatt och det råder en djupgående debatt om de syftar på utnyttjande av slavar, tempelprostitution eller någon annan form av övergrepp. Det verkar dock ha väldigt lite att göra med jämställda, ömsesidiga relationer. I de översättningar som vi har verkar det som fördömandet gäller alla homosexualitet men var det verkligen Paulus intention med texterna? Vågar vi pröva vad texten ursprungligen sa eller är vi fast i traditionella tolkningar som kanske är mer färgade av en homofob tidsanda än vad vi tror?

4.       Viljan att vara ”annorlunda” och söka martyrskap.
Ett annat problem i denna fråga är många som tveklöst fördömer alla former av homosexualitet verkar drivas av ett slags matyrkomplex. Detta visade sig inte minst hos Åke Green för några år sedan, men även idag tar man till storord som att detta är en ödesfråga för kyrkan och att vi måsta våga vara annorlunda, vi ska inte låta oss styras av tidsandan. Men varför måste det vara just inställningen till homosexuella som identifierar oss som kristna? När Jesus talar om att söka ett annat rike handlar det mer om att kliva ner från höga hästar, tjäna istället för att låta sig tjänas, ge istället för att få och inte minst stötta istället för att döma. Är det verkligen vår inställning till samkönade äktenskap som är avgörande för om kyrkan går i tidsandands ledband eller har kyrkan djupare problem där hon missar att vara den profetiska röst som hon är kallad att vara?


5.       Evangeliet i centrum.
Som kristen måste vi oavsett fråga sätta evangeliet, det glada budskapet i centrum. Att Jesus har dött för våra synder och att döden är besegrad. Detta gäller alla som tror och vill ta till sig, att direkt eller indirekt utestänga en grupp är helt förkastligt. Tidigare har bibeln använts för att stänga ute kvinnor och svarta, ska vi göra samma misstag med homosexuella? Ser vi äktenskapet och den ram som det sätter för sexualitet med trohet, ömsesidighet och respekt som en gåva till alla människor eller ska vi tvinga vissa människor att välja mellan celibat eller att stå utanför kyrkan? Vi får inte heller glömma att vi alla syndar på sexualitetens område, oavsett läggning, så diskussioner och teologisk reflektion kring sexualitet gäller oss alla oavsett sexuell identitet.




[1] http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=8880
[2] http://www.washingtonpost.com/national/health-science/health-survey-gives-government-its-first-large-scale-data-on-gay-bisexual-population/2014/07/14/2db9f4b0-092f-11e4-bbf1-cc51275e7f8f_story.html

tisdag 1 februari 2011

In growth we trust

Den amerikanska författaren och ateisten Barabara Ehrenreich har i sin kritik av det positiva tänkandet som präglar mycket av mentaliteten i USA upptäckt något intressant ”Om man går in i en stor kyrka i USA idag är det inte mycket tal om Jesus och hans lidande på korset. Istället säger pastorn till församlingen: Gud vill att du ska ha ett större hus! Där någonstans triggades den ekonomiska krisen igång. För bankerna visade sig plötsligt villiga att låna ut pengar till folk som inte hade några pengar.”1

Barbara fångar något väldigt intressant i denna analys av det positiva tänkandet och finanskrisen i USA. Istället för att söka sin trygghet i Gud har man både i USA och här i Sverige sökt sin trygghet i framtida prishöjningar och framtida tillväxt. Vi har har förutsatt och tagit för givet att vårt hus ska var mer värt imorgon än vad det är idag, att vår lön ska vara högre imorgon än idag och att utrymmet för politiska reformer ska vara högre imorgon än idag. Detta synsätt har minst tre problem, det förutsätter en människosyn enligt Homo Economicus istället för en biblisk människosyn, det förutsätter att ekonomisk tillväxt är evig och det har gjort ekonomin till en avgud.

När amerikanska politiker håller sina tal avslutar de alltid med frasen ”God bless America” och på den amerikanska dollar sedelen finns frasen ”In God we trust” man kan visserligen se dessa som slitna klyschor och mer som ett uttryck för en amerikansk kultur, som Barbara Ehrenrecih har genomskådat, än uttryck för en genuin gudstro. I svenska regeringsförklaringar oavsett om de kommer från höger eller vänster framhålls alltid tillväxtens välsignelse, den ska ge oss jobb, välstånd och till och med en bättre miljö. Vår nuvarande regering har dessutom samlat alla tillväxtfrågor i ett nytt tillväxtverk som ska se till att hela Sverige växer ekonomiskt. Vad är då tillväxt? Tillväxtverket definierar det på följande sätt: ”Med ekonomisk tillväxt avses vanligen att värdet av den totala produktionen av varor och tjänster (bruttonationalprodukten, BNP) i samhället ökar.”2

Detta mått att mäta ett lands ekonomiska utveckling har givetvis sina för- och nackdelar, fördelen är att det är ett mått som är lätt att jämföra. Den stora nackdelen är att det inte säger någonting om vad det är för varor och tjänster som producerats, hur de producerats eller vad det för för konsekvenser för människor och miljö. Det saknas med andra ord en kvalitativ och moralisk aspekt på detta mått. Ända sedan 1970-talet har det dessutom ifrågasätts om det överhuvudtaget är möjligt med en evig tillväxt på en begränsad planet, 1972 kom boken Tillväxtens gränser av Dennis Meadow som är något av en klassiker på området.

En av förgrundsgestalterna inom den ekologiska ekonomin som ifrågasätter vår tro på ständig ekonomisk tillväxt är ekonomen Herman E Daly som menar att dagens syn på ekonomi har lett till en rad olika problem, framförallt på miljöområdet men även den människosyn som Homo Economicus innebär. Daly vill införa ett nytt sätt att mäta ekonomin där bla miljöförstöring och uttag av miljöresurser ska ses som minusposter. Enligt detta sätt att se på ekonomi ligger vi idag på ungefär samma nivå som vi gjorde på 1950-talet medan vi med det konventionella BNP-måttet har blivit ungefär fyra gånger så rika. Daly menar vidare att ett problem med den konventionella ekonomin är att den har gjort oss till individualister enligt läran om Homo Economicus och att vi måste hitta tillbaka till en ekonomi där vi är personer som ingår i en gemenskap. Det som är intressant med Dalys perspektiv på ekonomin är att även om han utgår från ett ekologiskt synsätt så menar han tillsammans med teologen John Cobb att en teocentrisk syn på världen även stödjer den ekologiska då det är en kontroll mot avguderi, ett teocentriskt synsätt på världen och ekonomin gör att alla och allt har ett värde, både sparven och människan. En tredje punkt är att en tro skapar ett engagemang och en riktning för detta engagemang och till sist menar Daly och Cobb att en tro på en evig Gud även innebär att framtida generationers intressen måste respekteras.3

Men man bör man gå ännu längre bakåt i den ekonomiska vetenskapen för att hitta kärnan till varför denna tro på evig tillväxt är problematisk även ur ett kristet teologiskt perspektiv. Under medeltiden var ekonomi inget eget ämne utan det sorterades in under etiken och var därmed öppen för olika normativa påståenden när det gällde att förse mänskligheten med välstånd. T.ex. skrev Thomas av Aquino ett arbetet om den den rätta lönen för arbete, ”det goda priset” och var starkt skeptisk till att ta ut ränta.

Även i kapitalismens början när det akademiska studiet av ämnet främst skulle främja nationernas välstånd, som också var titeln på Adam Smiths klassiska verk, var det i just social etik som Smith var professor. Men i hans arbete hittar man även ett annat förhållningssätt till ekonomin, starkt influerad av naturvetenskaperna sökte man efter ett högt mått av objektivitet och mätbarhet. Även om en sådan strävan är förståelig med tanke på de fantastiska framsteg som skedde inom naturvetenskapen så blev Adam Smith den första ekonomen som på allvar försökte förstå den ekonomiska verkligheten mekaniskt. David Hume blev väldigt imponerad av Smiths upptäckt av det mänskliga samhället som en maskin, en maskin som styrdes av autonoma individer som dess beståndsdelar och med marknadsmekanismer som dess kärna. Nu behövde man inte längre ta hänsyn till subjektiva värderingar utan kunde bygga en vetenskap baserad på konkreta lagar om utbud och efterfrågan och säkra observationsföremål, varors pris. Visserligen brottas den ekonomiska vetenskapen av ett problem i jämförelse med naturvetenskapen, en sten faller alltid enligt gravitationslagen men ibland köper inte folk mer varor hur lågt priset än blir. Det innebär att värderingar fortfarande styr vårt beteende och därmed kan inte vårt ekonomiska beteende vara helt och hållet fritt från metafysiska och religiösa föreställningar. Därmed har den ekonomiska vetenskapen gjort ett medvetet och inte helt värderingsfritt val att fortsätta på den positivistiskt inslagna banan. John Stuart Mill blev mannen som räddade den ekonomiska vetenskapen genom att 1844 introducera Homo Economicus en människa som alltid strävar efter den högsta vinsten, de lägsta priserna och den maximala nyttan. Han är säker och förutsägbar och därmed också konsekvenserna av hans handlande.

Man borde inse ganska snart att den bibliska människosynen inte är helt kompatibel med Homo Economicus, men av någon anledning har det inte varit särskilt högljuda protester från teologiskt håll när det gäller den ekonomiska vetenskapens människosyn. Det mest grundläggande vi är som människor är Guds avbilder sen är vi fallna sådana som tenderar att synda och som syndare borde vi tygla och begränsa våra dåliga sidor och handlingar som är skadliga för oss eller för våra medmänniskor men om vi accepterar att vi är Homo Economicus rättfärdigar vi också ett syndfullt beteende eftersom det frångår en rad bibliska, ekonomiska principer.

Synden föds genom frestelser och den ursprungliga synden kom in i mänskligheten genom ormens frestelse och sådde ett tvivel på att Gud vill vårt bästa. Även historien om Babels torn visar på hur vi människor frestas och vill göra oss oberoende av Gud. Om nu frestelser är det första steget mot synd är det farligt att för oss som fallna människor att ta så lätt på ekonomin som vi gör. För det är väl få saker som frestar oss så mycket som våra pengar och materiella tillgångar. De som vill bli rika råkar ut för frestelser varnar Paulus för (1 Tim 6:9) även Jesus bror var tydligt medveten om vad frestelser kan göra med oss. ”Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död.” Jak 1:13-15

När det gäller andra områden som vi människor tenderar att synda på har vi skapat ramar för att kunna hantera det, äktenskapet får väl ses som ett sätt att försöka begränsa vår sexualitet till en partner. Men när det kommer till pengar har vi tappat bort den ram som lagarna i Gamla Testamentet försöker ge oss på detta område.

Enligt den holländske ekonomen Bob Goudzwaard ger Gamla Testamentet hos inte bara några tydliga ställningstaganden från profeterna om att vi ska ta hand om de fattigas nöd, rättvis lön för utfört arbete och hur pengar ska användas, utan jämte allt det så innehåller Torah grunderna till ett socioekonomiskt system. Ett system som försöker att realisera en rad olika syften samtidigt. T.ex.
Ett fortgående omtanke om landet och dess invånare. Genom exempelvis sabbatsåret.
Ett strukturellt skydd mot de bestående ekonomiska klyftor genom jubelåret.
Omöjliggörande av orimliga former av tillväxt av produktion och välstånd, både genom olika fördelningsprinciper men också genom att låta sabbaten vara startpunkten för det ekonomiska livet och genom att shalom perspektivet ledde till en förnöjsamhet och mättnad.
Goudzwaard frågar sig även om vi som kristna lever i det nya förbundet borde inte dessa praktikers syften och principer få konsekvenser för vårt ekonomiska handlande idag?4

Tar man denna bakgrund på allvar när det gäller synen på pengar blir det svårt att få ihop med dagens tro att tillväxt är ett slags universalmedel för att lösa vår problem. Bibeln verkar ha en mer måttfull syn på vad pengar och materiellt tillstånd ska ge oss. När man kommer till Nya Testamentet verkar både evangelierna och breven varna så pass mycket för pengarnas makt över oss att det är märkligt att vi har hamnat där vi nu är.

Nya Testamentet förespråkar inte något asketiskt liv men det höjer flera gånger ett varningens finger för pengars inflytande i våra liv, särskilt när det gäller att bygga vår absoluta förtröstan och trygghet på pengar och materiellt välstånd. Hos Jesus kommer det till sin spets när han påpekar att vi inte kan tjäna både Gud och Mammon och i sin utläggning av denna klassiska mening förklarar han att vi inte ska göra oss bekymmer kring det materiella. Hos Lukas har texten än mer tyngd då han tom kallar Mammon för orättfärdig och ohederlig. (Matt 6:24, Luk 16:9-13). Jesus exemplifierar även detta tänkesätt med en liknelse i Lukas 12:16 om en man som måste bygga större lador för att få plats med sina allt större skördar. Jesus fördömer denna syn på ekonomi och menar istället att den som är rik ska ge av sitt överskott till de som är fattiga (Luk 12:.33).

Även i de ny testamentliga breven är detta tydligt, exempelvis i Hebreerbrevet 13:5 ”Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig.” eller 1 Tim. 6:10-11 Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.”

Grunden för vårt ekonomiska tänkande ligger i en obiblisk syn på människan, vi är syndare med en egoistisk agenda men vi är också upprättade och förlåtna i Kristus och styrs inte längre av våra egoistiska begär och därmed faller teorin om Homo Economicus. Teorin om att ständig ökad tillväxt leder till ökad lycka bryter också mot den bibliska synen som menar att vi ska vara nöjda med det vi har och endast sträva efter en måttfull materiell standard, dessutom är det tveksamt om teorin överhuvudtaget är möjlig på en begränsad fysisk planet. Den bygger också på att vi sätter vår tillit på en ständigt ökande ekonomi, frågan är då vart vår tillit till Gud kommer in i ett sådant samhälle? Detta ställer givetvis viktiga frågor som om det är rätt att stävja den ekonomiska krisen med gigantiska stimulanspaket för att lugna marknaden eller om vi ska söka andra vägar får vår gemensamma ekonomiska framtid?

Mattias Berggren

måndag 15 november 2010

Dokumentär om Peak Oil

Vår ekonomi är fortfarande till stora delar oljebaserad, vår s.k. ekonomiska tillväxt är alltså baserad på något vi förbrukar. Detta är alltså ingen tillväxt (något som växer) utan det är ren och skär konsumtion (något som minskar).

Enligt IEA finns det bara 10% mer olja än idag, men som framgick i förra inlägget på denna sida så är IEAs prognoser bara rent och skärt önsketänkande, ett politiskt beställningsjobb för att inte skapa kaos på världens börser. Men även om IEAs prognos stämmer så skjuter det bara upp den oljebaserade tillväxtsepoken ett par år.

Budskapet är att festen är över, den billiga energins era är över. Det är inte bara oljan som peakar utan även flera viktiga metaller kommer att peaka inom de närmsta åren eller så har de redan gjort det. Ett av de viktigaste ämnena för vårt moderna samhälle är fosfor som ingår i konstgödsel och det kommer också peaka om ett tiotal år.

Summa sumarium, samhället som vi är vana att se det, urbant, konsumtionshetsat och oljebaserat och slösande är dömt att gå under. "Fallet, fallet är det stora Babylon, som har gett alla folk att dricka av sin otukts vredesvin."

Se dokumentären här.

söndag 14 november 2010

IEA leker struts och svensk media fattar ingenting

OECD-ländernas energiorgan IEA har nyligen släppt sin årsrapport, i det framkommer att vi förmodligen har passerat Peak Oil men liksom strutsen som stoppar huvudet i sanden för att slippa se verkligheten i vitögat så plockar IEA fram linjalen och leker med sina diagram.



Som man kan se så har redan toppen av vad de befintliga oljefälten kan ge redan passerats. Det ljusblåa fältet är vad man tror (eller hittar på) att man kommer hitta i världen framöver. Problemet är bara att det inte finns någon sanning som underbygger prognosen. För att den ska slå in måste man hitta olja som motsvarar fem nya Saudiarabien år 2035. Det mest skrämmande i det här är att svensk media bara sväljer rapporten som en objektiv sanning. DN, SvD,

För att få lite mer insikt om Peak Oil och dess konsekvenser kan jag istället rekommendera bloggen Cornucopia

söndag 31 oktober 2010

Att leva utan ekomomisk tillväxt

Allt fler röster börjar höras för att den ekonomiska modell vi har idag med ständigt ökande tillväxt är omöjlig på global nivå i det långa loppet. Men hur skulle ett liv utan tillväxt se ut? Tillbaka till stenåldern? Eller en möjlighet att få ett mänskligare samhälle? Enligt Rob Dietz på det läsvärda Center for the advancement of the steady state ecomomy skulle det kunna innebära följande:

Ökad fritid, tid som vi kan välja själva vad vi vill göra med. Slappa lär man väl tröttna på rätt fort, men hänga mer med familj och vänner, skaffa nya vänner, hjälpa grannarna, träna, skapa,

Minskad kriminalitet, då färre känner sig utanför i samhället.

Minskad arbetslöshet då vi delar på jobbet.

Photographer: federico stevanin

Ett lönesystem där chefen drar in maximalt 3 ggr så mycket som den som är lägst betald.

Vi har lämnat konsumtionshetsen och bor lagom stort med lagom mycket grejer.

Tycker det låter mer lockande än det vi håller på med nu, vad tycker du?

Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. 1Tim 6:8 - 11 - Paulus

torsdag 14 oktober 2010

Våldtäkt inte bara våldtäktsmannens ansvar - agera mot Objektifieringen!

Efter den våg av uppmärksammade våldtäkter som varit i min fina gamla hemstad Örebro är det dags att göra något mot den objektifiering av människor som är en delförklaring till att våldtäkter sker.

1. När du är en butik vänd på alla tidningar som du anser objektifiera människor, enkelt och effektivt. Om någon frågar vad du håller på med, förklara att du inte accepterar den objektifiering som du möts av genom tidningarnas framsidor.

2. Säg emot, protestera och förklara vad du menar när någon använder ord som hora, slampa mm gentemot sina medmänniskor.

Skriv på ett upprop och börja agera.

söndag 10 oktober 2010

Vattnet - källan för allt liv

Har just sett färdigt på Dokument Utifrån som handlade om hur Nestlé, Coca-Cola, Pepsi m.fl. vill få oss att dricka mer vatten på flaska, vatten som de många gånger pumpar upp helt gratis och helt utan regleringar även i perioder av vattenbrist.

Att köpa vatten på flaska är en oerhört slöseri, ofta är det samma vatten som i våra kranar. Här i Vimmerby tar man från samma källa som Åbro. Dessutom är plasten många gånger giftig och sprids både i oss och i vår miljö.



Istället för att köpa dyrt flaskvatten, kan du lägga pengarna på de som inte har tillgång till vatten överhuvudtaget. T.ex. har Erikshjälpen projekt i Mali.
Blogg listad på Bloggtoppen.se Musik